Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tå får jag väl höra livad han, go’fadern, säger själf,»
tyckte lappen till sist, med något lugnare målföre och
klef genom frostmolnet ned i sin kula.
Prästen hade med sin blystilus redan skrifvit den
främmande fadderkarlen till boks. Han vinkade åt lappen
att tiga med sina anskrämmeliga utgjutelser och
tillsade kärft:
»Fram med vatten nu då, så dra’ vi ändtligen till!
Här i stugan ärom vi tre faddrar och karln i backen blir
den fjärde som bokfadder. Fyra skall det, förstås, vara.»
Lappfar och lappmor stodo med knäppta händer och
lyssnade häpet till den efterlängtade styrkelsen, som i
deras ögon var en besvärjelse mot allt ondt. Akten var
i dessa tider mycket omständlig; innan den slöt, hade
stockelden alldeles brunnit ned, så att det var moltyst i
härden. Prästen hade sagt till sina medfaddrar att i allo
svara och buga som han.
Så fingo faddrarne slutligen den viktiga frågan, om de
ville svara för den döptes kristliga uppfostran och beskärm
mot allt ondt.
»Ja,» svarade nu i första hand prästen själf som fadder.
»Ja, gu’styrke gossen för Hvitra och det ondt är!»
biföll lappmor efter sitt förstånd.
»Och så någon styrkelse åt mig ock, som fadern
betraktandes!» yrkade lappfar, som trodde att begängelsen
var för alla.
Helt oväntadt hördes nu så klart den fjärde fadderns
aflägsna stämma som en röst genom vida världen:
sStyrke mig, som går all världen ut!»
De tre faddrarne i kulan sågo en stund så skrämdt
frågande på hvarandra, men prästen lät sig ej förtryta.
Han läste ut som han hade det, och alla tre satte sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
