Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.sak i samma beto: Petters gamle far bor ju där uppe på
skogen och har kanske någon känning om hvar hans odjur
till pojke håller hus. Och där i gården värdt ju också
Svarte-Mickel undangömd. Hör på, bed Anton titta i
trumman efter honom med. Där på orten får du bestämdt
tag i någon trådända åt oss.»
»Svarte-Mickel?» upprepade Emanuel förvånad. »Med
honom är ju ingen fara. Den som är på sjöbotten
spökar inte.»
»Huru vet du, att han är där då?»
»Kapten Vulf var oekså en ombord, och då nu
meningen är att gifta bort fru Magdalena, så är det väl bra
nog visst, att han blef efter. Då tör väl Mickel också
ha gått åt i samma bete.»
»Du kan förstås ha rätt. Det är kanske dåraktigt af
mig... Emellertid och huru därmed är... så har denne
karl en förfärlig blick i de fördolda tingen. Du kan ju
fråga honom till... du förstår... om bägge delarne. Men
glöm häller inte bort de andra två. Får du någon
spaning på dem, så har du prästerlig ordination, och lyckas
du ännu bättre, så lär din belöning ej stanna vid detta.»
Emanuel gladdes i hoppet, att löftet kunde komma
honom till godo i hans egen lifsfråga, oeh för att grundligt
förstå sin uppgift, mottog han af sin husbonde under ett
längre samtal alla tillgängliga upplysningar om den stora
sammangaddningen af år 1699, om Svarte-Mickel,
Svarte-Petter oeh Svarte-ulfven, som skref.
Äfven herr Andreas jämrade sig storligen öfver den
sistnämnde och sade slutligen andäktigt med knäppta
händer:
»Gud hafver underliga bevarat oss i vårt stora betryck.
Och då han frälste oss utur detta anslag, se vi hans fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
