- Project Runeberg -  Den stora vreden / Första delen /
253

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och slå på dörren. Fogdeodjuret, som förut hade varnats
för detta, säger nu åt dem att ha fram en stock för att
spränga upp dörrn. Ja där må du tro det bar till att
springa kring backen som en skock rådvilla höns och
leta. En stock var inte så goder att få spaning på i
tvär-hasten. P^lden tog hastigt öfverhanden; skränet och
olåten från rian var sådan, att varelserna utanför blefvo rakt
som handfallna, ropande på Guds barmhärtighets under
att hjälpa medmänniskorna. Gud vete huru mången
brändes ihjäl, innan elden kom i deras krutfjärding.
Hvad som var kvar af rian kastades ut öfver backen med
eldbränder, dödkroppar och stenar ur fastgården. Ingen
enda af hela byn kom med lifvet ifrån. Ser du, det var
min jäntas lögn som fuller sanning blifven!

Nu skall du dock veta, att vittnen funnos på denna
gärning, och en skröpling är vår Herre, om den går
ostraffad här i tiden. Tolf goda finnskyttar hade kommit fram
till åkerhagen efter brandröken, och då ogärningsmännen,
dolska till sinnes som de voro efter hela byns förödelse,
tänkte sig hem om kvällen, lade sig skyttarne i håll för
att knäppa dem. Ingen skulle häller ha kommit hem,
om ej Mickel hade varit en knif den gången, som
alltid. Genom hans stora radighet och Petters raskhet drogo
de sig undan på sidovägar, men räkenskapen lär nog
komma en vacker dag, hvad tiden lider.

Och då jag nu har kommit så långt som dit, så kan
jag väl också orka med hvad som hänger tillhopa med
detta äfventyr i öfrigt.

Daniel Jonsson, fjärdingsmannen, som hade skaffat
jägaren i häktet till sofiets förödelse och annat, fick bygga
upp det nedbrända nästet, och då det stod färdigt, var
han själf den förste, som fick krypa in en tid. Men icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:31:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free