Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flyttat sin egen förman och stiftsherde med våld.
Mäster-Abraham var känd såsom en rent oförliknelig bjässe.
Nu sknlle de två stallbröderna just träda in på
gårdsplanen genom den stall- och fähusport, som var gårdens
byggare, gemene man, anvisad, ty genom hedersporten
trädde endast öfversåtar.
Då blefvo de genom en vindsglugg öfver porten
anropade i hvass ton af ett grått och veckigt, sträft och
sned-lagdt hufvud, som öfveröste främlingarne med hundra
frågor om deras förhållanden och till sist sporde med
oförminskad snäfhet:
»Hvad stryken I här i min socken för?»
Grelsmännen började i försagd ton redogöra för
häls-ningsärendet, men hejdade sig genast. Ansiktet i gluggen
veckades förfärligt, och som ispilar blefvo ögonen kalla
och hvassa.
»Hädan, strykar!» röt det omilda hufvudet. »Och
värden I ett dygn härefter ertappade i min socken, så
dansen 1 snarliga ned i timmerkulan. Hädan fort och
därmed jämt, säger jag!»
Med skamlig tack för sin goda vilja drogo sig
Grelsmännen i bittert sinne uppför tået åt skogsvägen. Komne
ett stycke, sågo de sig obemärkta om åt gården. De
varsnade då, att den hårde mannen stod och grät för sig
själf mot väggen nere i porten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
