Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Junkersdal gick åstad, liksom satt i rörelse af en hemlig
driffjäder.
En stund senare stod han med det lugnade husfolket
utom porten kring de från fornsagan nedstigna
klöfje-öken, som undfägnades med smekningar och kornbröd
under lifligt samspråk med deras afsuttna ryttare. De
svenske urfinnarne i skogsmarkerna öster om fjällen,
upplyste den främmande herren, hade af åldriga tider
underhållit denna stam af tama älgar genom deras korsning
under lötestiden med samma djurslag i vilda tillståndet,
en snabbfotad, kraftig, lättfödd och framtagsen stam af
klöfjeök utan like öfver all världen.
Den norske handelsfursten stod alldeles hänryckt öfver
detta makalösa uppslag till samfärdsel. Knappast mindre
förvånades han öfver djurens väldiga klöfjor, stora och
många knippen af de gäfvaste hudar, skogsfågel i en
ändlös rad rymliga spjälskruckar; lodbössor flere tolfter;
spik, liar, saxar och annat eggjärn samt eljes en
mångfald af smiden; lärftspackor, vadmal, ull och frestande
nätta små slöjdeting af hvarjehanda slag. Det mesta
föll Junkersdalingen och hans gårdsfolk väl i smaken.
Och innan man visste ordet af, hade från omnejden
samlats folk till en strykande marknad i boden. Efter två
timmar hade främlingarne omsatt hela foran i reda
pengar eller landets redbara alster i utbyte.
X.
I FRESTELSE.
^j_lad som en ung spelman på en bröllopsdag fick
Emanuel sin reskorg uppburen till anvisadt gästrum å
loftet. Han pyntade sig i en handvändning med själf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
