Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men om herr prosten finner det så gifvet, hvarför
skall jag då skriftas?»
»Behöfver du inte syndernas förlåtelse, du, nu då?»
Ȁr herr prosten den, som kan meddela mig
syndernas förlåtelse?»
»Vet du då icke efter allt detta myckna läsande, att
den, som vi löse eller binde här på jorden, han varder
ock löst eller bunden i himmelrik?»
»Den makten förlänades Jesu lärjungar. Ar nu ock
herr prosten verkligen en sådan?»
»Hm, jag tror snarare att du tänker skrifta mig!
Öf-verlämna du det där åt oss, som makten och pröfningen
hafvom! Böj nu din högmodsande i ödmjukhet under
Herrans hand! Sedan kan ju alltid någon råd blifva.
Hvad du förtror mig är allting nederlåst under
tystnadsedens stränga insegel.»
Och lockad af dessa förespeglingar böjde sig kvinnan
omsider, ej i ödmjukhet för Herrans hand, utan i bitter
och hatfull skam för den groft obarmhärtige
själatyran-nen, som långsamt och säfligt med skadeglad utförlighet
gräfde likt en lysten roffågel i allt, som rörde den unga
kvinnans felsteg, sättande hennes fyndighet på de
olidligaste prof, hennes bryderi på hånets stekhalster,
nedtrampande, krossande, skändande, med svårighet döljande
lidelsen, som eggades och närdes hos den märkbart
skälf-vande gamle mannen själf. Men i hufvudsak var det
biktade icke långt. Förskjuten af sin fader hade hon till
en början med syskonens hjälp uppehållit sig på det
öf-vergifna och ensliga Holstorpet. Där hade hon fått en
dödfödd och begrafvit honom i vildmarken under roten
till en stormfallen gran. Så hade hon satt
skogsblom-mor kring stället och lämnat torpet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
