Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Huru vet du det?»
»Hå, säger inte allt folk, att mäster bara arbetar och
spar för den fattige. Inte värdt belamra sig med hustru
och barn då.»
»Har något annat tilldragit sig i orten?»
»Bara det, att hon miste krigsfångarne där, som ha
gått i arbete på Udden.»
»Ha de rymt då?»
»Nej, staden bjöd fogden mycket mer för att få slafva
ut dem. Det kan ingen tro, huru stackarne handte*as,
rakt som osjäliga djur. Det var ett omb}Tte, som kändes,
för på Udden var det mat och vård, ibland också en
styfver till uppmuntran. Och omtyckt var hon af dem.»
Efter en tankfull ordhvila sade Ericus nästan tveksamt:
»Ja, vi skolom väl ändå kläda på oss och ro däråt
för att säga en redelig tack åtminstone.»
»Det må vara sagdt som händt!» utbrast lärlingen
frankt och reste sig.
II.
PÅ SLUTTANDE UTFÖRSVÄG.
Det, var den kvinna, som för oss, de sena tiders barn,
skulle framstå i den höga värdigheten af en frejdad
landsmoder, men ännu icke var det.
Och sanningen att säga ännu icke ville varda det!
Här måste sägas rent ut på en gång, att innan
Mäster-Sara på Udden förnam den rätta viljedriften för sin
stora lifsgärning, måste hon en resa ned till afgrundens
förgårdar, bokstafligen menad t af henne själf och
samtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
