Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doktorns och kapitlets farliga stad, nyligen efter
branden återbyggd, för att höra sig om efter lägenhet att
af-yttra bältet vid Johannis marknad.
När de så frågade en borgare på stadsgatan, hvar den
lärdaste herren där på orten kunde finnas, lydde svaret
obetingadt:
»Jo d’är Galgbacks-gubben, förstås; doktor Gisler
kallas han. Men han är, förstås, ingen herre, utan bor i
stugan ofvan Galgbacken, han. Okristeligt duktig i
läkedomen också, om han sökes i det. Försvuren åt lede
djäfvulen tör han väl vara — med sine benrangel och
lik ur Galgbacken.»
Stadsborgaren gick, men som det ju var på ljusa
förmiddagen, gingo Grelsmännen rätt oförskräckte upp förbi
galgen åt anvisadt håll och funno gubben jämte en
half-växing ute på sitt torpgärde i redning af sitt
kryddgårds-land invid stuguknuten. Han var således ingen herre ändå.
Doktor Gisler tog bältet förvånad i sin seniga hand,
medan gräfskaftet hvilade mot hans knä, värdt fördjupad
i runorna en god stund och utbrast fägnesamt:
»Kom igen vid aftonvardstid, så fån I en förklaring
öfver lösningen och ett rekommendationsbref till en
Sör-landsherre, som betalar klenoden bra.»
Tacknämlige för det, återvände Grelsmännen med sina
näfverväskor på ryggen inöfver stadsgatan i fåfäng
spaning efter marknadstecken, nötande näfverskorna på
knagglig sten, hädade af gesäller och djäknar, gapande på
nybyggda hus och gammalt skräp.
Ruskiga backgränder och sjöbodar voro kvar, men det
öfriga hade reningslågan sopat bort, genombrännande själf va
grunden, till stor framtida lycka, ty pesten skulle ej få
insteg här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
