Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa ting kändes miirkeligt tunga och voro på köpet
konstnärligt utsirade.
»Men hvar äro de andra kostbara tingen?» undrade
han i låg ton.
»Herre, jag kunde icke bära allt i mina händer, utan
allenast de kostbaraste tingen. Väl vet du, att mina
tjänare hafva de öfriga i sitt förvar.»
»Det är sant! Jag ville allenast pröfva dig. Nu skall
du taga fram de kostbara tingen, ty Herren vill se dem.»
Emanuel släppte äpplet och spiran i marken, bredde
ut armarne och ropade så högt han förmådde:
»Herre, huru kan du så tala? Ser du icke de
kostbara tingen, där de ligga fördolde i säckarne?»
Mäster-Sara höll på att tappa kronan i låtsad skrämsel
och ropade öfverljudt:
»Ar du den rätte Herren, du, som allenast ser hvad
för ögonen är?»
»Jag ser dem!. Jag ser dem!» skyndade Zakris att
svara.
Emanuel fortfor med samma genomträngande röst:
»Herre, är det verkligen sant, att du ser dem? Eller
kanske är du icke den rätte Herren, som jag är utsänd
att smörja och kröna?»
Där uppstod ett starkt och betydelsefullt mummel i
massan. De falske profeterna skreko öfver hvarandra:
»Jo vi se dem! Vi se dem fullt ut! Vi sågo dem af
världens begynnelse!»
Nu kom Mäster-Sara i sin ängsligt bedjande ton:
»Herre, mig är uppenbaradt, att jag skulle blifva när
dig, så snart du blifver krönt. Men är du icke den rätte
Herren, så vill jag icke veta af dig. Säg fördenskull,
huru de kronorna äro, som du ser, så skola de otrogne
Den stora vreden. II. — .161 - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
