Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bron vid Kenisle var en lifsvildig pulsåder ej blott för
orten, utan ock för hela öfre Norrland. Under fyra mans-
åldrar hade häradets bönder med förödande kostnader
frestat allt hvad byggmästare hette, men det syntes ej
ligga i människomakt att där nedlägga ett brokar, nog
starkt att trotsa den väldiga högfloden, vår och höst.
Ändtligen kringgicks svårigheten genom att samtidigt från
båda stränderna uppföra ett starkt och smäckert spirhvalf
öfver strömmen, utan annan ställning än byggnaden själf.
Denna bro ansågs nu vara och blef verkligen ett hållbart
mästerverk för lång tid.
När nu Sollefte härads bönder fingo höra, att deras
bro skulle rifvas, var det ej underligt, att dessa gingo
man ur huse, sammansläpade starka brötor på platsen
och beredde sig att försvara den till sista lifhanken.
Borgarmajoren kom så tillstädes med troppen, såg
ställningens allvar och fick den ljusa ingifvelsen att låta bron
vara. Men då han icke häller kunde öfvertyga bönderna
om sitt ändrade uppsåt, fick han vända om och bereda
sig att komma fram på den besvärliga omväg han velat
föreskrifva annat folk.
Men äfven den öfverfärden blef lättare tänkt än gjord.
I allmänhet hade borgarne genom en föga hedersam
framfart ådragit sig agg och misstänksamhet i högre grad, än
hvad näringstvånget var ägnadt att framkalla. Om deras
krigsplaner rådde nu i landet de mest grufliga tankar,
som möjliggjordes af dålig frejd, rått hotelseskryt och
naturlig enfald jämte tidens osäkra skick och motståndarnes
flitiga underblåsning. Summan häraf blef nu i första
hand, att roddarne vid Sånga färja lade sin båt från land
och vägrade öfverfart. Bättre gick det häller icke, när
borgarmajorn med egna farkoster ville sätta öfver sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>