Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opartiskt. Då lade biskop, consistorium och
läroverkskollegiet fingrarne emellan, påstående att skoltukten var
deras ensak. Huru pass den sköttes, det framgick bäst
däraf, att den lägre skolungdomen, efter långvariga
klagomål öfver pennalistiskt förtryck af den högre, omsider
ställde sig formligen under skydd af borgmästare och råd.
På den kvarnen kom nu för en gång ordentligt vatten.
Förhållandet inberättades hos excellensen på Gäfleborg.
Kapitlet bekom en vederbörlig skrifvelse med anmaning
att till gardestjänst utleverera alla djäknar, som voro lata,
ofridsamma eller till studier obekvämlige. Härpå
svarades nu, såsom vid en föregående maning af samma slag,
att inga sådana skolepiltar funnes, men borgerskapet
ge-nomdref likafullt, att ett dussin af de värsta
slagskämparna togos ut i kriget. Härmed uppstod en stiltje i den
rådande ofriden, som genom dagliga förargelser uppslukat
större delen af samhällets omtankar under mer än ett
halft års tid.
Under tiden hade kapten Ertz skurit den ena lagern
efter den andra, så långt man kunde inhämta af
rapporter och bref. Men krigföringen blef rätt kostsam i
längden och tillika spordes, att han låtit de inhemske
kivikäserna husera i fred och hållit sig uteslutande till
de utländska fridstörarne, såsom en verklig krigsman
hälst kunde frestas att göra. På gifven tillrättavisning
härför skulle han ändtligen taga i tu med de skonade
kivikäserna, men då vände sig krigslyckans hjul. Han
kom i strid med deras främste öfverhufvud, den vilde
och djärfve Petter Långström. Med denne och hans
snapphanar hack i häl efter värdt han drifven öfver
Torne älf inåt Västerbotten. Då vände Petter Långström,
men kapten Ertz, som för lång tid ej fått undsättning
Den stora vreden. II.
— 225 —
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
