Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Då är du väl ute i friarärende? Se dig omkring i
Inget, gosse, för här finns nog att välja på. Men vill
du komma någon väg med det, så låt mig se din
godvilja först! Det här råkar vara renaste sortens svartfolk,
och innan någon af dem tar en linhårig och blåögd
utböling, som du är, så vill det vara mitt förord, som något
gäller.»
Nord, eggad af varma ögonkast från de dejeliga
skojar-jäntorna, svarade som så:
»Jag får si, huru det kan happa sig, då storärendet är
uträttadt.»
»Nå, ifall du har så pass mål i munnen, så säg ditt
storärende själf då!»
Främlingen såg sig värdigt om i stugan, såsom den
mäktiges sändebud alltid gör, lät sig eggas än en gång
af det löftesrika ögonspråket och sade med djupaste
eftertryck :
»Jag kom hit att hälsa dig ett ord, fader Pelk, och
eder alla från gamla släktingar i Skulberget och den
gamle, som går grå genom världen för att lämpa till
rätta hvad galet är. Han har varit borta länge, men är
nu kommen till synes en gång.»
Den hälsningen väckte ej mycken glädje i
bröllopslaget. Med förlängda ansikten stirrade alla i tyst
spökrädsla på den främmandes röda väst, liksom skräcken
framträdt synlig just i denna. Först efter en god
handvändning svarade husfadern ganska snäft:
»Någon släktskap där på nejden visste jag ej af mer
än hvad skylls på Adam, som råkade ut för ödet att
varda stamfader för både skojarpack och hedersfolk. Gråe
Jägarn» — det gick ett mummel genom laget, och fader
Pelk dröjde tveksam — »Gråe Jägarn var en fuling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
