- Project Runeberg -  Den stora vreden / Andra delen /
260

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det skolom vi, de utvalde, göra!»

»Rätt! Hvad lön väntar oss, de utvalde, för den skull?»

»Vi skolom härligen besitta jorden efter löftet.»

»Detta är allting rätt svaradt!» utbrast Sjuppe belåten.
»Men då nu så är, att vi skolom härligen besitta jorden,
så tarfvas oss hvarken konungars gunst, krigsknekteri eller
onda andars lof ven, utan det skall härligen ske efter
löftet i tidens fullbordan, att vi föras hädan från detta
villande haf till jordens bruk och besittning. Men nu
hafver så denne hedningen kommit stickande med ett annat
och nytt bud. Svara mig nu också på den frågan: Hvad
skall den varda, som från de rätta budorden tager bort
något eller lägger till ett nytt?»

»Han skall varda tusenfaldigt förbannad!» råmade
svars-kören ur alla strupar.

Sjuppes tiondegifvare voro nu genom egna munnars tal
återförda på rätta vägen och jublade bifall på hvar sitt
vis. Med öfversteprästerlig värdighet fortgick Sjuppe,
pekande på Skulfolkets sändeman:

»Hvad synes eder, att han är värd — denne
tusenfaldigt förbannade hädare och djäfvulens apostel, som
kommit all denna förargelse åstad?»

»Det är bäst, att han får en kvarnsten om halsen och
sänkes i hafsens djup till att öfverantvardas åt
djäfvulen, som han tjänat hafver,» tyckte en, och många tyckte
likt.

Då steg en af de falske profeterna fram och sade:

»Vore detta ett evigt rådslag af begynnelsen, så hade
Herran visserligen sörjt för att någon kvarnsten vore till
finnandes inför våra ögon. Men ingen kvarnsten se vi
här, och mycken vedermöda blefve att få hit en
kvarnsten. Detta tyder uppenbarligen på ett annat beslut. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/2/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free