Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappast medgaf en märkbar bugning för konungens
ofrälse troman.
»Nå, efter frågan är yppad, herr häradshöfding...»
»Var så god, välbördig herr stadman och öfverste!»
»Hade inte åboarne någon invändning mot åtgärden?»
»En gammal saga, ett åldrigt pergament!»
»Som lästes, förmodar jag?»
»Var ej skyldig. Detta munkpränt skulle företes i
läslig afskrift.»
»Och denna upplysning lämnades kanske?»
»At en, som ståtade med andras talan? Ingen
skyldighet!»
»Kanske icke häller det. Men då nu ombudet
begärde uppskof för afskriftens skull, så gaf I honom under
sittande förrättning en örfil. Det var väl icke häller en
skyldighet!»
Den andre svarade, oefterhärmlig till hållning, ton och
min:
»I så fall gjorde jag något utöfver min skyldighet
ändå!»
Stadmannen, skenbart lugn, rätade sig till ovanlig höjd
och pressade handen om svärdfästet, så att den hvitnade.
»Detta var droppen, som spillde måttet, herr Teet!»
sade han allvarligt.
»Jag tituleras konungens troman och häradshöfding!»
»Nej, knappast hädanefter. Riksens myndigheter med
kungliga senaten och hofrätten främst äro långt för detta
utledsna vid herrens domarestycken. Och efter denna
skrytsamt erkända öfverloppsgärning försättes välborne
herren ur tjänsten, tills laga dom faller i rannsakning
af herrens meriter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
