Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig starkt märkbar i salen. De världslige skeno af
belåtenhet, men clerus skakade på hufvudet och profeten
syntes också mäkta betänklig, då man tillskref en
syndare hvad som uppenbarats genom anden själf.
Stadmannen återtog ordet:
»Så långt är nu saken utredd. Finnes något vidare
besked att meddela? Eller har clerus något
slutpåstående, innan målet går till pröfning och dom?»
Stark tystnad inträdde nu. Det afgörande ögonblicket
var inne. De invigde växlade ögonkast och riktade
sam-fälldt sina blickar på stundens utsedde man, herr
Andreas. Och denne reste sig nu som en åska:
»Vi betyge en särdeles tacksamhet för den
rannsakning, som nu genom hans välbördighet, herr öfversten
och ståthållaren slutförder är med största accuratesse
och oss i vederbörande ämbetet till mycken tjänst och
lisa. Och som clerus nu strax kommer att öfvergå till
målets pröfning och dom, så torde dess slutpåståenden
komma på rätter plats i det slutna consistorium
syno-(lede, som häruppå strax sammanträdande varder.»
Herr Andreas slöt. De invigde, jublande i själen öfver
de tunga, välfunna orden, riktade nu spörjande ögon på
stadmannen. Denne hade sett upp ett tag med
förvåning och anmärkte nu med tydlig udd i tonen:
»Det faller något underligt före, att clerus skulle
uppträda som åklagare, vittne och domare i samma mål.
Kan detta vara rätteligen fattadt som ämbetets mening
och beslut?»
De invigde svarade med ett starkt och enstämmigt ja.
Stadmannen, skenbarligen alldeles oberörd, fortsatte i
vanlig ton:
»Nå, jag ser ej hinder för clerus att träda i enrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
