Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Omätligen brydsamt, eders välbördighet! Hela stiftet
har väl grubblat vida mer på den saken än en
årsfjär-ding predikningar.»
»Men hvarför så?»
:>Det var en fråga. Skulle inte vi vara tvehågsna, när
legationsherrarne i Konstantinopel måste skrifva till oss
efter besked i saken!»
»Kunde väl förstå det. Hade ju befängda krokvägar
att få veta mitt europeiska namn, som jag skulle ha
meddelat dem efter en öppen och enkel förfrågan. Och
svaret härifrån blef ju, att jag skulle heta Isak
Sede-nius?»
»Mycket riktigt. Biskopinnan Steuchia afgjorde den
saken åt mig och hela stiftet. Eders välbördighet vet
således detta?»
»Ja, hör nu på en kostlig sak! Vi voro på uppbrott
från Damaskus mot söder och drefvo schejken Mehemeds
beduinskaror framför oss under ständig eld, där de döko
upp vid sandkullarne som gräshoppor. Då kommer posten
från Konstantinopel. Där fanns ett bref, som svenska
legationen låtit påteckna mina orientaliska namn och
titlar. Men eljes bar det en rolig svensk adress: Till
min systerson Isak Sedenius, som krigar i Jerusalem och
Benders-landet.»
Mäster-Saras hjärtliga skratt drog hela församlingen
med sig i en förlossande munterhet.
Brefvet, tilläde berättaren, hade blifvit genomblött i
den turkiska postlådan, och mer kunde han inte läsa än
en sträng skrapa för sändningen, hvilket hade skänkt
honom en munter stund.
»Vi hade nog muntert äfven här,» betygade hon.
»Men själf var I nog på säkrare stråt?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
