Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänst! Och sjökapten äfvenså, då det faller sig. Hvad
tror grefven? Behöfver jag hem till Finland efter präst-
sedeln?»
Landtdagens och prästmötets folk hade vid hjältenam-
net Svarte-Petter först sett frågande på hvarandra och
därefter samfälldt på tre uppburne öfversåtar i laget,
hvilka äfven syntes svårt besvärade för detta namn. Äf-
ven stadmannen hade med en hastig rörelse af öfver-
raskning skådat upp på finnen, igenkänt honom som en
gammal vän och därpå lagt märke till de tre. Nu bröt
han den djupa tystnaden i oberörd ton:
»Kapten Erz följer grefven åt hamnen med order till
min skeppare å skonerten Daphne att föra grefven till
Åbo så oförtöfvadt som möjligt.»
Och efter en förbindlig hälsning gick den transbaltiske
sporrhöken bort med militärkaptenen.
Nu reste sig, behärskad, lugn och sirlig, en af de tre
öfversåtarne, landskommissarien Olof Vestman, och sade
under djup tystnad:
»Jag påyrkar, att eders välbördighet omedelbarligen
låter häkta denne person, som haft den djärfheten visa
sig här!»
»Tack och heder!» gaf Svarte-Petter lugnt till svar.
»Och hvarför häktas?» sporde stadmannen enkelt.
»En vidtberyktad folkuppviglare, känd såsom den där
förde en upprorisk och kättersk bondehop till en före-
gående landtdag härstädes under pock och hot efter så
kallade landsreformer och det där befängda nya evange-
liet, som vördiga prästerskapet hettes fördölja.»
»Hvilket vi kunne betyga lite hvar!» biföll den andre
af de tre öfversåtarne, stiftets rangprost, den dystre herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
