Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökt bekämpa, men ej lyckats undgå det. Stod han då
till slut, med hela guvernementets förvaltning, under för-
mynderskap af trollkarlen på Mon? Ja, då kunde man
säga, att hvarje stackare hade sin herre.
IV.
ETT SÄLLSAMT FRIERI.
|7örsjunken i sina tankar, med blicken borrad genom
bordet, där han satt i ensamheten efter sammanträdet,
hörde stadmannen prassel vid dörren och såg upp.
Där stodo kvinnfolken från Svart-Noret ännu kvar, och
fjällappen hade häller icke gått.
»Så att det är herren då, som blir förmyndarn?» hutt-
rade den gamla.
»Sörj icke öfver det, mor!» svarade han vinnande.
»Jag är ju på sätt och vis satt till förmyndare öfver
dem allihop.»
»Jaha.,» lät den gamla nigande, »herren som förmyn-
dare, det var annat, det. Nog får han vara det och mer
till också, om han så vill.»
»Mer till? Jag förstår inte?»
»Hm, ja si jag hade väl också ett ärende, som inte
skulle röra hundhopen.»
»Hvad skulle det vara?» Stadmannen kände redan en
uppdykande aning.
»Ja, som jag har hört från biskopskalaset af brodern,
så var det tal om hvad stinta här skulle tänka sig få,
om en får behålla allt oskinnadt.»
»Jag tror det talades något däråt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
