Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla, kapten, blott vi slippa neddraga hvarandra ömsesi-
digt. Hvad säges om ett fast förbund med Mäster-Sara?»
»Antages med största tacksamhet!» svarade han allvar-
ligt, och så växlades ett handslag till bekräftelse.
»Se så där!» sade hon till sig själf. »Just så där skola
de krabaterna tagas, en och en i sänder. Den där var
inte den sämste i dag.»
Hon nickade åt tanten och förde honom ut i en tom
loftbur på södra sidan. Nedanför rörde sig ungdomen i
ringlek och skaran sjöng hurtigt:
Den första jungfrun Binka tog en sten,
Hon slog åt jungfru Bi’beli Binkas ben,
Och jungfru Si’kniks Bi’beli Binkas ben svek.
Hertiginnan fru Sölentopp gick opp,
Spann på sin förgyllande rock
Två rullar garn före da’n,
Förrän solen gick opp.
Den som ej kan säga så
Skall gifva panterna två!
Och panter blef det många med besked.
De två bänksutna hade lyssnat till sången helt för-
strödda, men kapten Erz återkom till sitt tankeföremål:
»De yttersta blifva de första! Ja, hvad kan icke hända
med dessa Bottenland, rikets föraktade skräpvrå, under
en verklig styresman, kanske dess bättre en kung. Re-
geringsärenden, sade hon inte så värst tokigt. Och mina
ögon ha nog ej bedragit mig. Den allra ytterste blef till
sist den allra förste.»
»Hvad menar kaptenen nu?»
»Hå, jag minnes så väl det ödeliga tillfället, går aldrig
ur min hågkomst. Skulle till Mates i Noret med räntan
om kvällen. Där satt han, unga människovarelsen, gosse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
