Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djupt ned han kunde för att dölja sin heta rodnad. Hon
grep första infall för att skingra hans förlägenhet:
»Antons spåtrumma, nå det instrumentet är icke för-
legadt än.»
»Ja hvad är det han går och pratar i?»
»Hå, han och jäntan äro ett folk, som det sker till
viljes bara. Först blef hans välbördighet boets förmyn-
dare, så att säga karl i gården, och detta alldeles mot
sin vilja.»
i Och med verkligt skarpa skäl däremot. Han ville
icke slå i tid och otid med denna makt, utan ha den som
ett otrubbadt vapen för särskildt svåra fall. Olämpligt
syntes honom också att gå genvägar förbi lagen nu, då
vi skulle upprätta lagligheten. Men till slut såg han själf
ingen annan råd.»
»Jaha, och därpå går den gamla maran åstad i sin en-
fald och friar för arftagerskan. Och hvad händer? Han
finner ingen annan lämpa med dem för att få förmyn-
derskapet i gång. Han måste lofva dem att taga anbu-
det i öfvervägande. Få se, om ej politiken drifver konun-
gens högst betrodde man i brudsäng med rikstycket där,
rakt mot hans vilja!» slöt hon med ett underligt skratt,
som ej hade vanlig klang.
»Det återstår att se!» — En ordhvila.
»Vi gå upp och se vår värds stora attruction!* Mäster-
Sara reste sig.
Då kapten Erz i hennes sällskap inträdt i den folkfyllda
Öfre salen, utbrast han ofrivilligt i hänförelsen:
»Nej, hvad är detta?»
Det var en jättestor oljeduk, som närmast upptog en hel
vägg. Och hvad druckna ögon här betraktade med stigande
ifver var en belägring af den heliga staden Jerusalem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
