Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket riktigt stod han där, gamle Anton, strax inom dörren
med ett sataniskt flin, som tycktes säga:
»Du redde dig inte mer än jämt den här gången, men
hvad hittar du på hjirnäst?»
Hastigt ögnande trollkarlen kände gästabudets värd en
ilning i hågen att låta utvisa honom, men åtrade sig.
Då skulle tasslets floder genast vara lössläppta till ypper-
ligt vatten åt den fördömda trollkvarnen.
Han bjöd sina gäster sitta och satte sig själf i rad
med de tre länstolsherrarne.
»Vår belägring af Jerusalem, hvad synes om den?»
»En märkelig tafla!» medgåfvo de tre i kör och dok-
torn tilläde:
»Nå, hvilka äro månne dessa svarte, som försvara
staden?»
»Sjejken Mehemeds beduinhorder, falske profetens vilda
ökenryttare, Amaleks barn. Jo, här satte han sig fast
på återtåg från Syrien och gaf sig först efter en mycket
hårdnackad belägring.»
»Amaleks barn? Jaha! Nå, fick eders välbördighet
något tillfälle att förmana dessa hedningar i deras vill-
farelse?»
Den tillsporde visade remnan i skägget.
»Förmana de där gräshopporna från öknen! Där» —
han pekade på taflan — »där i dalstupan finnes visst en
skrefva, som kunde passa till predikstol framför dem.»
»Nej, på det viset menar inte jag!»
»Kanske häller framför baskirernas eller kirgisernas
ryttarfalanger, när de anföll o oss med röda lansar och
höjda rännsnaror?»
»Hånej, inte kan man väl så missfatta mig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
