Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Bättre än någonsin på liera år.»
En karl inträdde nu. Det var förmyndarebiträdet Jär-
ker-Mäldare.
»Du kommer som kallad. Följ oss in!» tillsade stad-
mannen.
De inträdde i sakrummet, där den gamle låg, snart
sagdt öfvergifven af sitt husfolk, och förblefvo länge där.
Under tiden hade gårdens kvinnor ett väldigt hufvud-
bry. Hvad skulle de hitta på till aftonvard åt en dylik
gäst? Först till kvällen hade man väntat honom men
snabbrodd och segel i förening hade skaffat gästen till
gårds fulla tre timmar för tidigt. Ja där var med ett
ord en rådlöshet, som allraminst medgaf någon tanke på
den döende Mates.
Omsider, då gåtan efter all förlägenhet fått en lösning
och jungfru Lisa burit fram kosten på helgdagsbordet,
trädde männen alla fyra ut ur sjukrummet med ett
egendomligt allvar.
»Är det någonting särskildt med pappa?» frågade hon
morbrodern.
»Han är död nu,» upplyste denne.
»Herre jämmerligen är pappa död nu!» lät hon med
utbrytande tårar. Och öppnande dörren åt köksrummet
ropade hon gråtkväljd:
»Mamma, nu är pappa död!»
»Herre trigemine, gick det så fort!» lät den gamla
modern torrt och häpet. Så kom hon stapplande in, böjd
och helgdagsklädd.
»Mates har fått hädanfara med Herrans nåd och frid,»
sade gamle Per med skälfvande rörelse.
»Sja, det kunde jag väl tro,» tyckte den gamla nästan
belåtet. »Och hocken vill annat komma och säga, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
