Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmärkte: — »Här har du två visare, en svart mot hvita
siffror och en hvit mot svarta!»
»Den svarta visar vinden, den hvita säger vindriktningen
och drejas genom snöret från flögens centrum.»
»Nå, det händer ju att vinden kan vara olika på bägge
ställena också?»
»Jojomän. Då tar jag kikarn och ser efter vind och
vindriktning å doktorns vindtafla på berget, sedan det-
samma på min tafla och räknar ut inställningen med en
t alnda ventilis, som hänger här.»
»Godt, ställ in så att jag får tala med doktorn!»
»Det går bra, ty nu hörs vädret jämnt en stund.»
Inom en handvändning hade Laurentius, kikande och
snabbräknande, riktat luren och med pistol affyrat signal-
skottet framför dess gap.
»Nu kan doktorn ropas an!» upplyste han stolt.
»Är ni där, doktor Gisler?» dånade stadmannens bas-
röst i det vida metallgapet. Och efter någon väntan hör-
des tvärs genom luften den gamles röst som en stark
and eh viskning:
»Är det hans välbördighet själf, som talar?»
Med tydlig häpnad svarade hans välbördighet: — »Tack,
doktor! Detta tycks gå alldeles förträffligt.»
Och så utspänns om anordningarne ett längre samtal,
hvarunder Lars med uppmärksamt öga på vindtaflorna
gång efter annan ändrade lurens ställning och äfven till-
ropade sin fosterfar nya riktnummer. Samtalet gick all-
deles utmärkt och stadmannens belåtenhet växte.
»Har I möjligen haft tillfälle att granska luntan där?»
»Jo, under väntan på gossens anstalter har jag suttit
här och läst emellanåt. I sanning ett underligt manu-
skript. Där talas bland annat om en fyndighet gedigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
