- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
136

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunnat utväga en landsbetjäning till den inre ordningens
handhafvande och en krigsmakt till vårt värn mot yttre
fiender? För min del måste jag skatta mig glad öfver
att jag kan fara ut till mitt eget prebendegäll, oförkränkt
af min egen underhafvandes våld numera. Men gifvet
är, att der ms måste säga nej och ideligen nej till landt-
dagens och stadmannens repeterade inspråk och tentatio-
ner mot vår lagfästa rätt. Ty hvad ände blefve det om
de världslige finge se en begynnande framgång på en
slik fördärflig stråt! Ett så slemt exempel till de efter-
kommandes förargelse och obestånd kan ämbetet omöjli-
gen statuera, om också tiden vore tio gånger så ond. Då
blef det ett gifvet ord i de fåkunniges osköljda mun,
att derus gärna ser landets undergång och äflas lägga
sten på stadmannens börda i akt och mening att han
skall digna till jorden. De fåkunniges mun kan ingen
binda, men vid min husliga härd vill jag icke höra en
halfdragen anda i den riktningen, än mindre en tydlig
skadeglädje öfver stadmannens många bekymmer. Jaha,
du skall förstå mig rätt, kusin Elisabeth!»

Där hade man nu den tydlige affällingen och Pilati-
drängen. Tanten skrattade förläget.

»Ja nog skall jag förstå dig så rätt du vill — och lite
till ändå! Nå, du får säga, som du vill ha’et, kusin
Göran! Skolom vi låta munsjörn stå på tillväxt eller sko-
lom vi inte?»

Den stackars gamle kände nu sin kraft närmast uttömd
och kastade ett misstänksamt öga på spögubben, en anad
akterhandshjälp åt tanten.

»Hvilken skall hafva det beskedet nu på eviga rap-
pet?» undrade han. Och spögubben kom riktigt nog
fram:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free