Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina mjuka armar kring Björns skäggsträfva hals och
sade smeksamt:
»Skulle inte du kunna arta dig till en amtmans like,
om du lade dig sådan vinn?»
»Hvad är det för snack!» lät Björn vresigt. »Jag är
bonde och lär därvid blifva!»
Det gick ej an för flere att säga så och i sina tankar
fortfor han: »En amtmans like är jag förr och mer än
det. Men ledt är att hustrun skall stå efter för en kung-
lig skrifvares huskäring!»
Björn kom att begrunda detta och hans fru såg att
utsädet slagit rot. Det behöfde solsken. Hon var huld
och blid som en fästekvinna.
Efter någon tid slog hon åter armarne om hans nacke
och sade:
»Måntro icke du kunde arta dig till en landsherres
like, om du lade dig sådan vinn?» Han svarade ännu
kärf vare:
»Hvad är det för snack igen! Den som är slagen till
bonde lär därvid blifva!» Inom sig tänkte han:
»En landsherres like är jag förr och mer än så. Men
ledt är att icke bära namnet, då man gör allt gagnet:»
När denna tanke fått gro en lagom tid, sade husfrun
åter med nytt famntag:
»Kunde icke du arta dig till en konungs like, om du
lade dig sådan vinn uppå?»
»Kommer du åter med slik dåresnack!» lät Björn i
högsta vredesmod. »Jag är slagen till bonde, du till
bondekvinna och därvid lär det blifva!»
Hvalfångaren, redaren, skeppsbyggaren, storfiskaren, ka-
non- och klockgjutaren ej mindre än handelsfursten Björn
fortfor till sig själf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
