Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> Du har då fiskat här förr?»
, : Nej, jag satte mig alldeles nyss men tre blanka laxar
må jag på stunden ha, om I bara dröjen.»
Då skrattade Björn och sade: »En kostlig metare är
du, som rosar metet innan du såg en stjärt.»
Den främmande lyfte nu på sitt metspö, så att refven
och åteln blef vo synliga. Det var en stor fetsill på en-
keltvinnadt garn Och så föll det betraktarne i ögat, att
dessa grejor hängde på en späd rönntelning.
Björn och Sigrid föllo i ohejdad skratt.
»Hvar är det I flittrar åt?» sporde fiskarn alltjämt
orörlig.
»Är sillen saltad ock?3» ville Björn veta.
»Hon är så,» lät fiskarn tvärsäkert, »och inkokt med
tjäderfett ändock. Med sådant don tas laxen godt, jag
vånde det vore i gårdsbrunnen.»
»Gå på med dina grejor då, så blir det ju godt,»
tyckte Björn med tillkämpadt allvar.
Som förståndig man ville han icke reta den oförarglige
daren utan gaf sin hustru en vink och de började af-
lägsna sig från stället.
Nej gå icke!» ropade fiskarn öfverljudt. »Jag har
dem på stunden. Tre blanka laxar, hören I det!»
»Vi gå inte så långt,» lät svaret lugnande.
Björn och Sigrid gingo emellertid och hörde ail väg
genom skogen huru den galne mannen besvor dem i
jämrande ton att vänta på hans tre befängda laxar.
De kommo hem utan vidare händelser. Under dagar-
nes bestyr och nätternas grubbel hunno de glömma fiska-
ren. Men en gång återkom han dock för deras åmin-
nelse och då tycktes detta mete framstå i en märklig
betydelse. Den skönast ansedda bland svenska kronans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
