Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värden ensam stod tyst inför dessa hundratals natt-
lågor, af den rasande blåsten svepta öfver sluttningen
upp från Hernösundet, som låg där becksvart. Han lyss-
nade en stund till de husvilles jämmergny som geting-
svärmen kring brinnande bo.
»Visst såg jag fanen vid gallret ändå!» lät han skä-
rande bittert mellan sammanbitna tänder. »Så sluke dig
helvetets eld hvarenda stock och pinne, du spetälskehåla
och gråa råttbo med bottenstank och grändrask och lands-
fördärflig tradition och fanens ohyra all! Här blifver
ändtligen rum för en krona till stad och en rätt framtid!»
»Men vi ärom nu husvilla med alla flyktingar!» kla-
gade magister Vallin under det allmänna sorgeknotet.
Stadmannen spanade i bitter tystnad ut öfver natthimmeln.
»Kallen i söder, där brinner han! Och kallen i nordan,
där brinner han! Jag ser en låga i nordväst och en i
väst, troligen också kallar. Hvad glinderljusning märkes
där i sydväst? Vårde-sken äfven där eller mordbrands-
sken äfven där? Har jag juten, har jag ryssen öfver
gränsen? Har jag allting öfver mig denna natt?»
XII.
HVAD MORDBRANDSLÅGAN MEDFÖRDE.
FREDSBROTT PÅ VÄSTERGRÄNSEN.
MED HÄREN TILL NORGE.
pörmiddagen låg rykande disig och gråblek öfver mur-
resningar ur askan. I töcknet spökade som grått af
husville, hvilka efter planlöst jäktande fram och åter upp-
sökte en hvar sin brända tomt, det enda hem, som nu
återstod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
