Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hade Anna äfven förnummit att hans välbördighet
general-majoren hade stora verkstäder och en myckenhet
folk, som gjorde honom silfverpengar och krigsbössor och
kanoner och andra vapen nere i en förfärande stor bergs-
håla under ett vildt och ödsligt lappfjäll branog långt i
nord vart. Märkvärdiga ställningar af många slag skulle
finnas där. En härlig silfversten, så tung och ren som
silfret nästan, kunde hackas fram ur hålans bergvägg och
skyfflas i smälthärdarne tätt bredvid. Smälta silfret i
en oupphörlig ström flöt in i deras mynteri både natt
och dag, så att där gjordes pengar ändalöst åt honom.
Upp åt dagern genom berget gick en hålgång som mur-
pipa åt dem, så att den myckna röken från deras verk
drog ut för en jämn kåre. Och ned genom den hålgån-
gen rann från fjället ett stort och stridt vattenfall, som
gaf drifvatten åt deras många hjul och flottade ned allt
timmer, som behöfdes för kolningen, också nere i berget.
Ved och vatten togo de in genom skorsten där i gården;
alla sina handtverk hade de under tak, så att ingen obe-
hörig trängdes dit efter skvaller om deras olofligheter.
Hvart strömmen tog vägen hade Anna ej hört, men för-
stod väl, att där fanns något fall vidare nedgenom hålans
botten, eftersom folket icke dränktes i sina förehafvan-
den där.
Till sist hade bispejungfrun så när glömt omtala en
annan märklig sak. Den, som hade fått lofven att varda
kung i det nya riket, var från början ingen annan än
fångne majorn på Udden. Men nu hade general-adjutan-
ten språkat vid de norske att detta skulle få vara, enär
hela deras uträkning skulle gå på tok annars. I stället
hade varit tal om Karl XII, som äfven de norske till
sist godkände. Och där kungen alltjämt låg i hedentur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>