Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV.
FÖRTROLLNINGEN LÖSES.
^rets barjordsvinter hade nästan oförmärkt gått öfver
till en tidig och blid vår. På denna följde en här-
lig växtsommar med tjänligaste väderlek: ymnigt solsken
om dagarne, läskande regn om nätterna veckor igenom
öfver en jord, där vinterns djupa käle skulle sitta kvar
i fyra år.
De norrländska länen öfversvämmades af silfvermynt,
lyckoriddare, köpmän och krigsfångar i jämbredd med
rykten om en alltmer fabelaktig seger vid Västerhafvet.
Jutens återstående landmakt hettes bortstulen genom hans
äfven stulna sjömakt. Detta tjufveri, som öfvergick allt
vett, förnekades dock som lögn af krigsfångarne, som
skulle utgöra del af rof vet, och som ohjälplig galenskap
af utlärde mästertjufvar eller annat folk med sakförstån-
dig min.
Sliten mellan tvifvel och hopp att sådan saga skulle
erkänd sanning varda hade Mäster-Sara på Udden sett
general-adjutanten föra fångne Björn med sig bort till
vidtutseende ting och mest ensam med sin brutne årsgäst
nått september månads början.
Då omsider lände från västra krigsfältet ett kärligt
bref, som med ens godtgjorde trogen väntan under många
år. Till sin loftbur kallade hon den tankspridde och
veckige mannen, mötte honom med kvinnans dufvoögon,
då hennes själ beder om en tjänst af hjärta och förtro-
ende. Blott en smekande hviskning nådde hans öra.
Och där stod han så långdragen i ansiktet, stelt bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
