- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
282

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hennes skinnare till far. Förstås, att äfven jag fick mitt
igen och tycker nog fördenskull, att Svarte-Mickel gick
rättvist till väga. Och så sätter han henne från sig bar-
skrapad på fadershemmanet och tvingar henne gå in på
skilsmässa. Ja si den där kunde han göra med som han

ville. Det finnes lefvande vittnen på, att hon hade lagt

sin löndoms afföda på en brödspade och kastat i brin-
nande bakugnen ...»

»Hvad i Herrans namn säger far?»

>Jo här sitter den, som vet hvad de gå för, både hög

och låg.»

»Och vittnen på den gärningen?»

»Jo si han stod där på vinden till bakstugan med två
jämnåringar och såg genom takluckan, huru allt gick
till.»

Menar far generalen själf?»

»Han var hvarken general eller själf på den tiden
utan dvaldes där i huset som framföding med slammer-
kedjan om foten, sämre hädd än ett oskäligt djur. Och
det där om vittnena lär nog jag ha reda på. Det har
varit fråga om att skicka förgörelsen öfver dem och annan
ogudlighet. Hälsa Svarte-Mickel du, att han ändå hade
att göra med en kristen, som känner sitt ansvar på yt-
tersta dagen. Mig kunde han tacka för att uträkningen
gick i lås, för hade jag velat bruka mig, så stode han
där vackert nu med fanen i båten, och trollet hade blif-
vit hans ålders egendom intill bleka döden. Och visst
bar sig jäntan min åt som ett straffvärdt ohår, men jag
trodde ändå inte, att någon ville komma och taga på
den tömmen mot mig!»

»Nåna, kärefar förmår ju ett och annat. Vore dét ej
fallet, så hade jag ej kommit hit. Men så står han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free