Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säkrare, om hvad som händt, hände eller skulle hända.
Och medan åhörarne på nytt sorlade af häpnad öfver så
många gudsunderligheter på en Mikelsmäss-dag, stapplade
den gamle oförtruten vidare på sin väg möt hafvet, som
han skulle se framför sig under bön vid månens nästa
fylle, innan väskan vändes om till fjälls i sin jämna
återgång.
Vid siarns tal hade Emanuel gripits af obetvinglig lust
att gå åstad och skåda Aspen efter hans omvändelse.
På sin vandring nedåt fick han äfven höra de frommes
ideliga skryt och åbäkelser öfver detta märkesting; man
skulle aldrig få höra dem larma värre om själfva ska-
pelseundret. Däremot tycktes det underting, som räddat
storhopen kyrkobesökare från att lemlästas i trängseln,
vara på väg att vålla stor och allmän förargelse i fåra-
hjorden. Det var för starkt att konungens högstbetrodde
man stått till altars, halfnaken till midjan, oförfäradt
redo att äfven kasta af sig stöflar och pantalonger för att
få larmet tyst en gång. Att ännu flera lik hade skördats
om han ej gjort så, tycktes ingen behjärta.
Landets barn kunde förstå, hvarför han underkastat
sig gifte med den motbjudande arftagerskan till en blods-
ockrare och gifvit orättfånget åter. Nog hade det varit
en ynk och ödelse utan ända att se då Lisa från Svart-
Noret hades fram till frånvigséln. Kvinnfolken, som förr
icke aktat henne mer än en utsliten kvast, hade redan ge-
nom denna begängelse kommit sig i en oförskonlig vrede.
Dock var ju den rättmätiga af sikten någorlunda nätt och jämt
förstådd af den stora hop, som han själf likt ett annat
ök släpat sargade ur röfvarhänder till en ömsint vård i
härbärget. Och som det nu allmänt hviskades, att den
höge landsherren en gång i sina uppväxtår gick som driif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
