Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då oväsendet på gatorna började lägga sig blef dagens
hedershjälte och gårdagens skambock i samma solklappiga
dräkt hämtad till ny rannsakning inför rätten. Massan
trängde efter in i rådstufvan, så mången som kunde
slippa in.
»Hvad heter du?» började förhöret, ännu en gång från
början.
»Nils Wänglund är mitt rätta kristendomsnamn efter
kyrkoboken, förstås, men kallas aldrig annat än Vid-
rumfen.»
»Hvar vistas du?»
»Mycket olika: sommartiden på sjön, om vintern här
och där.»
»Du säger dig ha fört svenskt besättningsfolk till en
örlogsflotta, som skulle ha byggts i Marstrand och där-
ifrån afgått?»
»Joho, det äger sin verkelighet.»
»Hvem satte dig att göra det?»
»Ingen fördenskull, utan det gjorde jag själfkräfvan-
des.»
»Huru bars detta till?»
»Joho, si nog kan jag tala om hvad förhållandet var. v
»Till saken utan omsvep!»
Saken var att välbördige general-majorn och stadman-
nen Loth hade låtit värfva och uppöfva anterkarlar för
kronans räkning. Hela styrkan sammandrogs vid mid-
sommartid i Ume under Vidrumfens uppsikt och det var
så sagdt, att manskapet skulle afgå till Marstrand. Men
så skulle de inte behöfvas där på orten; generalen skickade
återbud med order att afmönstra och folket stod där nar-
radt. Detta var likvisst en villfarelse af generalen, med
respekt till sägandes, för det kom en rejäl karl, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
