- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
323

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strama bitvargar. De svarade aldrig på frågor, men voro
snara till vrede vid dröjsmål i svar och handling, dock
alltid skapliga när man svarade fort och gjorde som de
sade. Goda betalare voro de äfvenså för allt hvad de
togo, ty att taga livad hälst de funno likt tycktes vara
deras rätt i den omständighet, hvari de nu reste och foro,
den ene hit, den andre dit i kors och kringel, för brin-
nande lifvet. En och annan tolft sårade rödrockar bör-
jade efterhand föras ned till sjukbaracken vid Hernö-
sundet, så att nog var det krig alltid där nord i världen
på något håll, som dessa krigsherrar bäst hade reda på
själf ve.

Midt i allt detta lugn spordes under våldsam uppjäs-
ning ett allom förunderligt tal: Rikets herrar, dessa sö-
derns onyttige bukar med gifven afvoghet mot den fattiga
norden, hade svurit i sinnet att äta upp den dråplige ge-
neralen, han som nu förde juten i fält mot ryssen, ett
makalöst praktstycke, värdigt den makalöse krigsherren
själf. ’ Medan andra öfverknektar och deras knektehopar
närdes af menige mans svett och blod, var han densamme
som väpnat, födt och klädt sin egen hop och yttermera
skaffat hem kärna för landets äring, sofvel för sviktande
bens styrka. En sådan general kunde väl uppväga en
hel tolft sörländske, om man ock för en gång räknade
tjugu på tolften. Nu sades afundens onda vilja lägga all
möjlig förtret i vägen för den märkesbragd, som förelåg
till utförande. Äfvenså hettes jutens krigsherrar icke häl-
ler skicka sig i allo med fullt tillbörlig lydnad under det
svenska öfverbefälet. Och framför allt skulle de land-
stigna hedningarnes hop vara mäkta stor och farlig, samt
bättre rustade än någon anat, där de nu lågo inkättade i
en spetsgård af vapen mot en remsa af kusten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free