- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
346

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då menigheten omsider, lyckligt strålande, troppat i
väg och den stackars gamle bofven sett ryggen på den
siste sjunka ned i backen, stapplade han fram till bron,
där landsmodern dröjde ensam med tårade ögon, hälsade
inställsamt och talade hest i stupande växeltoner:

»Kära hjärtanes, ursaka en gammal fattig usling!
Skulle väl tala med excellensen själf om det här, men
då han kommer med alle fine gratulanter och figuranter
kring sig, så tör väl stackaren jag inte slippa fram.*

Mäster-Sara såg i medlidsamt obehag en af dessa lätt
igenkände, som aldrig velat se insidan i något af hennes
trettio arbetshem, varelser, hvilkas ohjälplighet ansågs
lika säker som kyrke-amen, då den framsuckades af an-
däktige söndagskristne öfver dessa i järn slagne spets-
nackars framtvungna syndabekännelser från tjyfvapallen.
De voro utskjutne från människornas boningar, dit de
dock gärna ville in, och på sin höjd välkomne hos Her-
ran i himmelrik. Några af dem sades han taga hem till
sig som snöhvite änglar rakt från själfva spetsgården och
dödshugget, men de öfriga snöt den lede med hvissjande
hvin bortöfver grantopparne, så snart nacken var genom-
huggen, ett fasans skrämseltal för stygga barn, som hvar-
ken aktade hut eller aga.

»Hvad heter du?» lät hennes fråga så mild hon för-
mådde.

»Jag kallas Kyrk-Jan, rent ut sagdt, för så länge det
fanns något att stjäla i kyrkorna, så stal jag förstås.»

»Hvad vill du nu då, Jan?»

*Jo si jag satt på bänken bredvid hans excellens, då
Olof Evertsson spådde honom dessa bragder. Förstås
han var ju ingen excellens då, utan bara en armods pojke
i slaftjudret hos Rike-Mates i Svart-Noret, fadren åt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free