Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har varit allas tjänare, utan att veta af’et och vet dess
bättre nu, att du är allas herre.»
»Var det därför du stackarnämnde mig de resorna två,
Olof Evertsson?»
»Du är icke längre söndagsbarnet, gråmansgossen, Sven-
ske-Mickel! Andens och öfverlyckans gåfvor ha flödat
nog. Du har kvar en hustru med ljust förstånd i all
hushållning. JBrädsågning, marknader, linodling, väga-
byggen får du nog på rätta spåret. Smid nu, men smid
fort medan järnet är som varmast. Nu så länge böjer
sig allt för din vilja. Du finner äfven råd med dina
skrifvarherrar, om icke de finna råd med dig. Och din
varskodda räf kan väl också vädra sig förbi den farliga
gåsen frampå våren — ja du hör att det förbyter sig.
Bäst vore, om de högge af ditt hufvud nu!»
Landets herre ville reda sig lös från makans arm och
resa sig beslutsamt i något vredgadt uppsåt.
»Nej, du får ej, kan ej!» kved hon smekande ömt och
fjättrade honom ännu mer. »Har du ej maka, har du
ej son, så har du ett namn som höljs i grafven svartare
än dess natt. . . Och bragden din förnekad intill sena
tider, endast vittnad af den arma sagan och mitt svaga
ord, om det når fram ...»
»Håhåjaja!» utbrast den gamle trött af världens evigt
samma. »Kvinnan, som du gaf mig, herre, sade Adam...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
