Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den natten minns jag häller inte!» lät det nu mellan
den ene och den andre till menige mans förlustelse.
Som sparfvar ur vilda skogen kommo nu mycket rik-
tigt fram två karlar, som vittnade att de alldeles obe-
märkte stått vid åkerhagen, då gärningen timade, och
gett akt på att denne pojke tände rian medan fogden på
afstånd, utom skotthåll för de inbommade finnarnes bös-
sor, fäktade med armarne och hojtade åt honom tydligt
att låta bli. Dessa två karlar, som voro från främmande
ort, hade varit på älgskytte i denna utsocknes mark och
fördenskull ej velat uppenbara sig förr. Och utan all
mannamån var den redlige fogden nog påpasslig att yrka
ansvar å dessa tjyfskyttar, som gjort sig allt besvär att
vittna till hans förmån. Vidare hade Mäster-Anders haft
Mickel Mickelsson i enskildt skriftemål och mottagit hans
bekännelse om samma missdåd under gråtandes tårar.
Fången själf sade sig nog i det längsta vara fri och vid-
höll namnet, men allt som han såg sig öfverlupen af
vittnen blef han tveksam till målföret och medgaf till
slut att det var sannt alltihop. Att fogden skulle ha
drifvit honom till mordbranden med spöslitning och lifs*
hot var bara en osanning, som han skojarn själf hittat
på och spridt ut.
Så dömde rätten Mickel Mickelsson, den sig Per Hin-
dersson kallade, till fyrtio par spö och lifstids fästnings-
arbete. Hvarpå äfvenså fogden yrkade strängt ansvar å
landsherren och skallgångarne för bevisligen falsk beskyll-
ning å ämbete och ära. För främmande ögon hos folket
mest syntes detta allting ganska gillt och godt i sin fulla
ordning utom det, att ingen hade satt i fråga de fällande
vittnenas kristliga upplysning. Dock hade ju pojken i
alla fall bekänt. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
