- Project Runeberg -  Den stora vreden / Tredje delen /
400

(1906) [MARC] Author: Olof Högberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dagbräckningen ämnade sig öfver älfven strax nedom för-
huggningarna, gåfvo bönderna eld. Kapten Långström,
den ende träffade, sjönk dödligt sårad ned från, hästen
men hade dessförinnan slungat den medförda posten i
älfven. Då nu den efterföljande truppen midt i kulreg-
net ville bistå honom, vinkade han af värjande och ropade:
»Hjälp er undan, kamrater! Jag är nu i Guds hand.
Hälsa till Sverige och fältmarskalken!» — Den öfriga
ryttarskaran undkom bakhållet.

På aftonen samma dag afled i Hegre prästgård kapten
Petter Långström, Finlands Gideon, Norrlands Engelbrekt.
Efter ett företräde hos Karl XII i Stralsund lär han ha
blifvit adlad med namnet Långsvärd. Den ridderlige
hjälten, som sent lär glömmas af norrländingar och fin-
nar, fick vid Hegre kyrka en hvilostad, som ännu hålles
i åminnelse. I hopp om hederlig vedergällning, som ej
uteblef, skickade sockenprästen svärdet och handskarne
till den öfverlefvande vännen. När de framburos sade
han i djup aningsrörelse:

»Likt två parhästar gingo vi i verk och gärning. Nu
är ej lång tid för mig!»

En vinterdag får fältmarskalken från ett högt loft i
sitt residens Bispehöjden invid Hernösund skåda sju ryt-
tare å löddriga hästar spränga uppför backen. I kikarn
igenkänner han sex som kungliga drabanter, folk tillhö-
rande hans eget nästan osedda hedersregemente. Den
återstående, som red i spetsen, syntes vara en förnäm
herre, mörklagd och rödplymad.

»Nu är konungen fallen!» sade den spanande med
tårad blick åt en närstående person. »Och här komma
de nu, sade Per Olsson om vargarne, komma och vilja
ha mitt blod. Nåväl, mitt hår är redan grånadt och mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hogbvred/3/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free