Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag tror herren upprullar sitt eget ståtliga släktregis-
ter!» hånade fången.
»Försök att nu af kasta denna barnsliga mask en gång,
excellens! Ståtlig, sade herren? Javisst, han var en
ärlig man, redde skinn förträffligt, kastrerade som en
mästare, var flink att draga hudar af häst och hund och
katt. Eders excellens har något att brås på och bedrif-
terna räcka till att sprida glans öfver hela tjoget nyad-
liga icke-kusiner. Alltnog, herren har stora försänkningar
vid drabanterna. Möjligen äro de edra sammansvurne,
men vi få väl se den saken an!»
Den rannsakades papper buros fram. Deras hastiga
granskning gaf skämtaren en ny vändning, som nu all-
deles förstörde skyttarnes redliga allvar:
»Jag tror herren har lagt sig till med mitt pass och
har kommit öfver en order, som är ställd på mig!»
»Detta är kanske en muntration för landvärnet till
slut?» undrade Dona.
»Nej för hela riket, för lefvande och efterlefvande!»
försäkrade herren i huset.
»Kanske äfven de döda?»
»Hvarför icke, excellens! Äfven de döda kunna le och
döden själf går alltid med öppna tandrader, den gamle
skämtaren.»
En stund senare stod fältmarskalken med de tolf pik-
musköterna bakom sig å bron, hälsade drabanterna artigt
och sade med lugnaste eftertryck:
»Mine ridderlige herrar, jag är gref ve Dona. Jag kom
hit med denna landvärns-pikett och väntade här med arres-
teringsordern på f. d. fältmarskalken. Till slut kommer
han själf, herren i huset, presenterar sig under mitt namn,
påstår att jag är förre excellensen och fordrar min värja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
