Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod alldeles i jämnhöjd med Yästerhafvet, fann rätt på
ingångsporten i Norge och sprängde bort allt skräp, som
var i väg intill en mindre masthöjd.
»Hvilken i alla fridens dagar kunde vara så skarptänkt?»
undrade grannarne.
»Man och man emellan kallas han bara Springar-
Lasse.»
»Nej det var då alldeles för tokigt! Hemma i byn
hade vi en fårbruse till båtsmanspojke, som brukte kal-
las så. Han var efter en stackare, som kom hitflyttande
i uselheten.»
»Jaha, farn åt den här var ju båtsman och härifrån
trakten är han. Redan som liten pojke var han här nere
och snokade.»
»Aldrig möjligt, att det kunde vara han!»
»Jo, det stämmer nog till punkt och pricka då. Bön-
derna i hembyn höllo honom för en obotelig fårskalle,
sade han själf en gång. Och värre är, gubbar, att den
karln har satt upp hela herrgåln och sköter om den som
en herre!»
Ja nu tyckte besökarne, att detta var väl ändå det
värsta af allt ihop. Springar-Lasse, som for där och to-
kades i tjärnar och bäckar med sina smaskutor och sågar
och väderkallar på berget och alla tokheter sedan! Ja
nu var då världens yttersta tid sannerligen nära! Visst
var det något sällsamt grått i väg när han döptes men
ändå . . .
»Ni mena väl Gråmannen, som går här och ställer
lyckosamt åt honom? Joväl, han lär ha den figuren som
storfadder i dopeboken,» anmärkte basen.
»Nånå, då kommer han en dag och vill ha sitt igen.
En vet huru det for med Svenske-Mickel. Ja tänk ändå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
