Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 8 fritz reuter.
jag skulle gifta mig?» — Härvid sprang hon åter upp.
— »Ja,» uliopade hon, »jag kan få skomakaren vid
Fiskaregatan och bleckslagaren vid Badstugatan; men hvarför vilja
de ha mig? Skomakaren har tre små barn, som äro nära
att förgås i smuts, och bleckslagaren har sina båda gamla
föräldrar, hvilka han till ersättning för att häri fått huset,
måste föda till döddagar, och om de vilja ha mig, så är
det endast därför, att jag kan hushålla och arbeta. xMen af
kärlek? Nej, med sådana tankar kommer väl ingen till
mig. Och så dum är jag icke, att jag däri skulle finna
någon synnerlig lycka, ty jag är visserHgen frisk och stark,
men icke någon vacker kvinna.»
I detta fall gjorde Dorothea Holz sig likväl stor orätt.
Hon var icke vacker, men hon var en storväxt, ståtlig flicka;
hon hade ett ansikte med vacker hy och uppriktiga, blå
ögon, ur hvilka framlyste en fast vilja och ett allvarligt
förstånd. Hon var visserligen ur slinkåren, men hon såg
med sina ett och trettio år likväl ännu så frisk och retande
ut, att man kunde anse en kyss från hennes läppar för ett
stort nöje.
Hon satt ännu en stund försänkt i sina tankar, men
plötsligen slog hon handen mot knäet. »Nåja, med den gula
midt emot kan jag väl ännu mäta mig. — Om han absolut
vill gifta sig och vill se sig för, så.. . jag vårdar honom,
jag passar honom, jag håller allting i ordning för honom. —
Gud bevare mig I» utbrast hon och sprang åter upp. »Hvad
är det för tankar på helgdagskvällen! — Är jag då en så
dålig kvinna, att jag skulle rikta mina tankar på själfva
herr konrektorn? Det är bara den gulas skuld! — Min
Gud!» utropade hon. »Hjälp mig på denna heliga kväll
ifrån sådana tankar!»
Hon gick bort och tog fram sin boksamling, en
psalmbok och bibeln och en gammal postilla, och hon sade till
sig själf: »Det första språket i bibeln, på hvilket mina
ögon falla, skall säga mig det.» — Och då hon slagit upp
bibeln, träffade hon just på versen: att gifta sig är bra,
men bättre är att lefva allena. — »Där har jag det,» sade
hon och sjönk sakta tillbaka på sin trästol, »nej, jag vill
icke ens gifta mig af kärlek; jag har ju ett varnande exempel
i min stackars kära Stina.»
Nu drogo alla slags sorgliga tankar genom hennes hufvud.
De lämpade sig icke för den följande morgonens glädjefest,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
