Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
® hans höghet. 103
»Madam lilla,» sade hon flera år därefter till smeden
Svartkopps hustru, då hon omtalade denna händelse, »han ser
ju vanligtvis blek och dålig ut i ansiktet, men denna gången
var det, som om jag sett på Kristians nya scharlakansröda
väst, och den lilla hatten gungade af sig själf upp och ned
på hans hufvud, och hans hårpung reste sig rakt i vädret,
och hans stackars ben riktigt skälfde af raseri.»
Hon öfverdref ingalunda, ty hans höghet darrade af
raseri öfver hela kroppen. »Impertinenta kvinna!» skrek
han och ryckte ifrån henne räkningen, så att Kristian Schults
tunga fem timmars skrifarbete flög öfver torget lika lätt,
som om det blott varit ett skolgosseverk.
»Randl» ropade han. »Hvar är den åsnan?»
Då han begagnade denna titel, visste Rand alltid, att
nöd var på färde och att man behöfde honom. Han kastade
sig därför utan vidare besinning in i den diplomatiska
striden och sökta att förmedla meningsskiljaktigheterna mellan
de båda höga parterna, och därtill var han så lämplig, som
om han blifvit anställd enkom för detta ändamål, ty om
också hans höghet var hans husbonde, så var likväl äfven
Schultskan för sitt dubbelöls skull hans käraste väninna.
»Men, ers höghet, hvarför blir ni så ifrig? Huru kan
ni förarga er öfver fru Schuh? — Men, fru Schult, för all
del tag armen ur sidan. Passar det sig? Det kan ju hans
höghet icke annat än förarga sig öfver.»
Schultskan hade nämligen i medvetandet af sin rättvisa
sak satt armarna i sidorna. De båda lakejerna hade också
skyndat fram; hans höghet vinkade endast med handen och
lakejerna förstodo genast meningen och drefvo bort
bagar-frun; hans höghet vinkade ännu en gång, och de schasade
henne bort öfver torget.
»RandI» ropade hans höghet, då luften var till hälften
ren, och drog ett djupt andetag. »Konrektorn vill gifta sig,
Halsband vill gifta sig,» — här gaf han till ett gapskratt,
— »bagarefrun kommer med en räkning,» härvid knöt han
handen och hotade Schultskan bort öfver torget. »Hvad?
Är jag inte ännu regerande herre?»
Om någon skulle på grund af denna historia tro, att
bagarefru Schult i Neu-Brandenbarg var en
oppositions-kandidatska och en rebell, därför att hon trängde sig fram
till hans höghet med odrägliga giftermålsberättelser och
räkningar, så misstar han sig. Med giftermålshistorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
