Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans höghet." i i I
»Kansliet? Men då måste kansliet först riktigt
ordentligt förhöra en människa, så att hon kan försvara sig, och
först därefter kasta henne i fängelse.»
»Så skall det ju också vara; men kasta i fängelse, säger
du? — Så galet går det väl inte heller.»
»Herr konrektor, hvad ...»
»Ja, Dorotea, nu hjälper det icke längre. Annandagen
måste jag resa.»
»Resa?» upprepade Dorotea och släppte gaffeln, ty
detta ord hade ännu aldrig blifvit uttaladt under de fem år,
som hon varit hos konrektorn, och ingen af grannarna
hade heller omtalat, att konrektorn. någonsin varit ute och
rest.
»Nej, herre,» sade hon, »och om Halsband än skall
sitta tre dagar efter den yttersta dagen, så skall ni likväl
inte därför komma i resebesvärligheter. Men jag tänkte,
att om det i dag blefve åska ...»
»Å, hvad har ett åskväder i dag med min resa att göra,
då jag om tisdag åtta dagar far till Strelitz, och hvarför
blandar du in Halsband i mitt smörgås- och maderamål?»
»Jaså, var det på det viset?» utbrast Dorotea och
redogjorde nu för hela saken*
»Var det på det viset?» sade konrektorn och omtalade,
att han nu för sista gången var stämd att infinna sig inför
rätten tisdagen efter pingst.
Så går det, när två personer söka hvarandra och
hvar-dera vill vandra sin egen väg, ty då finna de med all
säkerhet icke hvarandra, om ej en af dem får det infallet
att vilja stå stilla. Det gjorde Dorotea denna gång.
»Herr konrektor,» sade hon, »jag är en dum och till
på köpet en elak människa. Jag ville göra alla möjliga
vinkar och på krokvägar förmå er att göra en god gärning,
liksom om detta behöfdes med en man, hvilken är lika rik
på dygd och godhet som en åsna på gråa hår och så klok
som en dansk häst, hvilken kommer hem tre dagar förr,
än det blir regn. Herre, rädda min stackars syster och min
gamle far från olycka, ty, ser ni, om det blir bekant, att
Halsband har suttit i fängelse, och om hans höghet icke
frikänner honom helt och hållet från all brottslighet, så ta
de ej in honom i tunnbindare-ämbetet, när han en gång
blir fri från löparetjänsten. Och hur skall det väl då gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
