Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i 2 FRITZ REUTER.
»Ja, ers höghet, det är lätt sagdt. Han for redan
klockan två på eftermiddagen i dag ut till Nemerowskogen,
och kuriren från Mecklenburg-Schwerin måste genast ha ett
nådigt svar. Men hör nu mig — ni hör aldrig på mig —
låt kammarjunkaren genast skrifva: mycket angenämt, stor
glädje — eller hvad annat som faller er in, och vi fara ut
i Nemerowskogeui I vagn kunna vi visserligen icke fara>
ty vi sakna den ene löparen, men vi kunna ju färdas i
gondol och låta underrätta Strås, stadsfiskaren, att han skall
segla med oss — vi få icke åska — och så skall jag passa
på hofrådet, så att han icke slipper undan ifrån oss i skogen.
Men det säger jag er, vi måste vara mycket nådiga emot
honom, och det kunna vi ju, ty hvad ha vi att göra med
hans giftermålsplaner?»
Rand hade återigen rätt, hans höghet gaf med sig,
kuriren fick besked, och hans höghet for med Rand i
gondolen till Nemerowskogen.
En god halftimme innan gondolen, hvilken på afstånd
såg ut som om den vore en unge af Noachs ark och i
hvarje fall lifsfarlig, kastade ankar, hade neu-brandenburgarna
i Nemerowskogen redan skrikit till hvarandra: »Där är
hanl Där kommer han! Han kommer själfi Nå, nu
skola vi taga emot honom på bästa sätt. Kristian, tag på
dig rocken I Pojke, du tänker väl inte att med dina byxor
ställa dig i första ledet?»
Skomakaren Schöning- torkade åter sin lille Jockums
näsa, Kunst skickade en af stadsmusikanterna ned till sjön
för att blåsa och ingenting annat än blåsa.
»Kalle I Det stora glaset! Så att jag må kunna med
det gä emot hans höghet I»
Fru Schult kunde likväl icke stå tillbaka, ty hvartill
hade hon väl sin tofFelmakare? »Kristian, du rör dig inte I
Rör då på spelet 1 Hvad? Du borde väl kunna hålla Kunst
stången I Hvartill ha vi då boden? Häri Och häri» och
hon stack en flaska dubbelöl i hvardera handen på Kristian.
»Hvarför skulle inte hans höghet lika gärna kunna dricka
af vårt dubbelöl som af Kunsts smörja?»
Och Kristian rörde på sig och gick till sjöstranden,
och toffelmakaren blåste och stadsmusikanten blåste, och
alla människor voro på benen, endast skalden salt i Kunsts
bod och svettades stora droppar, ty han gjorde en dikt till
hans höghets emottagande. Och äfven en annan satt där,
nämligen hofrådet Altmann, som mumlade för sig själf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
