Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer jag först nu, Dorotea. Åja, några groschen fick man
väl i skogen, men det är också ett fasligt bestyr med all
denna in- och utpackning — och så mycken förargelse se’n
— till exempel i går med hans höghet, Dorotea.»
»Fru Schult,» utbrast Dorotea ångestfullt och sprang
upp, »ni vill väl inte?»
»Å, huru skulle jag det, jag är ju inte något barn,
men jag förargade mig å dina vägnar. — Kristian, sade jag,
om jag vore Dorotea Holz, så skulle du få se på annat.
— Ja, sa’ han, då skulle det väl bli någonting utomordentligt,
sa’ han. Du har redan slagit dubbelölet öfver Rands
hvita strumpor, sa’ han, där skola flugorna naturligtvis sätta
sig i massa, sa’ han, och Dorotea är mycket förståndigare
än du.»
»Fru Schult,» inföll konrektorn, då hon pustade ut,
»hvad har hans höghet med min Dorotea att göra?»
Dorotea utstod riktiga kval och ville gå; men Schultskan
ställde sig så bred framför dörren: »Herr konrektor,
det man inte vet har man inte ondt af, och om ni visste
det, skulle det göra er ondt nog; men inte ett ord! Jag
säger ingenting, jag!»
»Dorotea,» frågade konrektorn allvarligt, ty den tanken
föll honom in, att detta kunde stå i något samband med
Doroteas önskan att gå ur hans tjänst, »hvad har då
tilldragit sig i skogen? Hvarmed har hans höghet förargat
dig?»
Nu kom Stina fram: »Herr konrektor, det var för
min Halsbands skull,» och hon berättade nu, för att rädda
systern, den förödmjukelse som tillfogats henne, och hon
slöt därmed, att Halsband blifvit kastad i båten.
»Ja,» sade Schultskan, »och hans höghet har ju återigen
velat sätta in honom, men har icke gjort det, därför
att han ej kunde undvara honom vid schwerinerhertigens
emottagande! — Just ett skönt emottagande! Nära att bryta
nacken af sig! Det var skada, att Rand inte fick sig ett
nyp med, ty kan ni tänka er, herr konrektor, i morse, då
jag alls inte tänker på någonting ondt, utan sköter mina
bestyr och kommer in i skänkrummet, sitter den gamle
tallriksslickaren redan åter vid bordet med dubbelölet och ställer
sig in hos Kristian; men ni må tro, att jag visade honom hvar
David köpte ölet vintervägen: Ni borde blygas med hela er
höghet, sa’ jag, öfver att så skymfa ett par ärbara borgaredöttrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
