Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sändas med frihet för alla nationer att med sina fartyg
så i krigs- som fredstider dit inlöpa, der lossa och lasta,
samt med tillstånd för en hvar att sig derstädes nedsätta
och handel och sjöfart idka under åtnjutande af fri
reli-gionsöfning och alla fri- och rättigheter, som äro ön
tillagda eller i framtiden kunna blifva det“. De personer9
som för skuld flydde från annan ort, skulle å ön förunnas
en tioårig fristad. Man hade med dessa åt främlingar,
som slogo sig ned på Barthelemy, beviljade stora
fri-och rättigheter velat komma holländare och danskar att
draga det kortare strået, då de i sina kolonier blott
tagit ett halft steg i denna riktning. Kollegiets åsigt
är, att ön, om den upphör att vara frihamn, snart skall
nedsjunka till sin forna obetydlighet, åtminstone då den
fransk-engelska krigslågan slocknat. Både Barthelemys
konselj och vestindiska kompaniets direktion hade uttalat
den mening, att portofrancofriheten endast blifvit för
vissa år beviljad. Något stöd härför hade de dock ej i
den kungörelse af 1785, hvarur denna frihet uppspirat.
Möjligen hade ‘ de missuppfattat den deri förekommande
bestämmelsen om gäldbundna flyktingars rätt till
fristad på ön i tio år. Kommerskollegiet trädde nu i
skarpaste opposition mot denna tolkning. Under
sär-skildt betonande af den likhet, som förefunnes i S.
Bar-thelemys och S. Eustaches förhållanden, då ju båda voro
“kala klippor“, och den omständighet, att holländarne
af S. Eustache dragit den rikaste vinst, enär kolonin
varit frihamn, föreslår kollegiet kongl, majestät att för
Barthelemy stadfästa frihandelsrätten.
I sådant fall skulle det ock visa sig onödigt att
pålägga Barthelemys invånare de afgifter, som konseljen
föreslagit. Hvad särskildt “ kapitationen “ beträffar,
anser kollegiet, att dess införande skulle vara den värsta
örfil åt de hvita. Endast slafvar betalade på andra öar
en dylik skatt. Och “hvarje skymt af jemlikhet mellan
dessa klasser" — utbrister kollegiet — “måste
sorgfälligt undvikas". På egentliga näringar böra ej skatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
