Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - I. Brott och Straff (Den 18 Januari 1256)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 —
till Augsburg, väl i krig, det är sannt,
ehuru endast några mil härifrån, nu
förekommer dig allt så hemskt. Inom några dagar
återkommer din gemål segrande, och då
gen-ljuda åter glädjerop och trumpetklang i
denna borg, sorn nu tyckes dig så ödslig."
"Ja, du har rätt, jag är bra barnslig. Men
du gör mig dock i det hela orätt. Du tror
att mitt unga, flyktiga sinne saknar de
bländande hoffesterna; nej, tusen gånger nej! Det
är de otaliga faror, hvarföre min gemål
ständigt utsätter sig, det är åtankan derpå, som
tillsnör mitt hjerta, som hämmar dess
pulsslag. Behöfver jag säga dig hvilka plågor
man erfar, då man bäfvar for en älskad,
tillbedd makes lif, den ständiga oro, som förtär
ens själ, huru man om natten spritter upp
ur drömmen, som framkallat hans blodiga
bild för våra ögon? O, alla dessa plågor har du
erfarit, och kan ändock klandra mig!"
"Jag klandrar dig visserligen icke, Maria, ty
jag erkänner fullkomligt sanningen af din
målning," återtog Elisabeth; "men ditt blod
är i för stark jäsning, din feberaktiga
inbillning målar för dig med de mörkaste
färger saker, hvilka väl kunna inlräffa, ehuru
de äro ganska osäkra. Tror du då ej, att
äfven jag, som så högt älskar min broder,
skulle, om jag anade minsta fara, vara högst
orolig för honom? Men i ett sådant småkrig
är ingen fara, knappast ära att skörda. Nej,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
