Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - I. Brott och Straff (Den 18 Januari 1256)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 30 —
kan ej innehålla annat, än hvad jag foruE
känner."
Munken bugade sig, fattade brefvet och
började. Men knappt hade han läst några
rader, förrän hertigen, liksom förstenad af
fasa, nedföll i sin länstol och betäckte ansigtet
med båda händerna. Brefvet innehöll en
oskyldig berättelse af Maria, innefattande
detsamma vi förut hört henne anförtro sin
svägerska, om sjelfva löftet till riddar Rucho och
anledningen dertill.
Knappt hade munken slutat, förrän
hertigen med vilda blickar sprang upp och
ropade: "Bort, bort! lemna mig! Jag vill
låta uppbygga ett kloster*), för att försona
mitt brott! Bort, bort, säger jag er, eller
frukta min hämd!"
Med en blick af på en gång fasa och
medlidande mätte Elisabeth sin olycklige broder,
och lemnade med de öfriga rummet.
Påföljande morgon, då hertigens vasaller
inträdde i hans rum, för att efterfråga hans
helsa, studsade de tillbaka, såsom vid åsynen
af en hyena. Han var nästan oigenkänlig.
Kinderna voro bleka och insjunkna, ögonen
stirrade blodröda fram ur sina djupa hålor,
och den tjugusjuårige mannens mörkbruna
lockar hade under natten — grånat.
*) Detta verkställdes äfven. Klostret kallades
Fürsteafeld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
