Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - II. Vännerna (1264)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro. Delta skedde omkring jultiden år 1250,
således tvenne år fore din födelse, och redan
fjorton dagar förut hade din farfader, kejsar
Fredrik den II, aflidit; så nära var
Hohen-staufernes hus då sin undergång."
"Lär häraf, mina söner, huru högt man
hör värdera vänskapen, af hvilka
uppoffringar den är mäktig, och betänk att, genom
denne Fredrik von Ebersteins sköna
gerning, hans namnevigt skall framglänsa såsom
en strålande stjerna i historiens tideböcker.
Likna honom, och ni skall blifva odödlige,
säsom han."
"Men låt oss nu tänka på något annat,"
sade biskopen, afbrytande sig sjelf. "Aftonen
är skön, och du isynnerhet, Konradin, som
företrädesvis älskar ett stillasittande
lefnadssätt, behöfver rörelse. Äfven kroppens
krafter måste vårdas, om den ej skall
neddraga själen med sig i stoftet. Hvad fängelset
är för menniskan, det är kroppens
sjuklighet för själen. Skall den röra sig fritt, skall
den obehindradt kunna lyfta sig i högre
rymder, så måste äfven kroppens krafter
tåla den oundvikliga spänning, som är en
följd deraf. Båda måste således
harmoniera. — Allt svalare och friskare blir
aftonluften; sadla derföre edra springare, och
skynda att bada er i aftonsolens sista strålar.
Försigtighet endast! Gud vare med er!"
Biskopen gick in i palatset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
