Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - I. Den första Helsningen (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 152 —
man den unge konungen och hans vän,
färdiga att uppmuntra eller frälsa. Om hjelpas
kunde, hjelpte de. Men ofta voro de sjelfva
i den yttersta lifsfara, och måste, stela af
fasa, åse, huru, ibland endast några få steg
ifrån dem, nedrasande snöfaviner bortryckte
många af deras tappra följeslagare.
Slutligen började dock vägen småningom att sänka
sig nedåt Lombardiets slätter, och ju längre
man kom, ju mera vexte modet ånyo,
vidgade sig lungorna och Jifvades sinnet, och då
man sent om aftonen intågade i den lilla
fläcken Sterzing, beledsagades trumpeternas
och härpukornas högtidliga toner åter af
skallande krigssånger.
Sedan man här rastat en dag, fortsattes
marschen; tv Konradin brann af otålighet
att hinna Italien. Vägen gick nu utmed den
brusande Etscb, och ormade sig ofta så
underbart fram emellan de himmelshöga
bergen, att de smala dalarne till och med ibland
tycktes på alla sidor tillslutna. Väl gaf den
sköna dalen vid Botzen dem en försmak af
söderns vegetation; men det var dock ett
intet mot hvad man väntade sig. Och denna
väntan besannades.
Hären hade passerat Trient. Det var en
varm, himmelskt ren dag, sådan endast det
lyckliga Italien denna årstid kan uppvisa.
Foglarne slogo sina driller högt upp i luften,
liksom svindlande af glädje; och på klippstal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
