Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - V. Spådomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 231 —
nerligen väl ansedd, emedan det sades, att
han flera gånger vändt kappan efter vinden,
eller än hållit med det ena, än det andra
partiet, alltsom hans egen fördel fordrat det.
Och hvem, vare sig karl eller fruntimmer,
kunde väl äfven, sedan man en gång sett den
sköna Agnese, neka henne något? Ehuru född
Romarinna, fanns icke bos henne deras
vanliga starka drag, eller den krokiga näsan.
Den fina, genomskinliga hyn purprades af dec
skäraste färg, något ganska ovanligt, ty
Ro-marinnans kind är merendels blekgul, och
den lindrigt böjda näsan gaf hela hennes
utseende något ädelt. De mörkbruna lockarnes
natt omfladdrade den sköna ovalen, och de
]jusbruna ögonen, hvilka då och då förstulet
uppblickade undan de långa, silkeslena
ögonhåren, gjorde henne ännu mera förtjusande.
Väl låg en stark skugga utbredd öfver dem;
men den hade likväl intet gemensamt med de
judiska flickornas sydasiatiska ansigtsuttryck.
Det var snarare som om man sett en af
Gir-kassiens döttrar, eller som om man skådat
tvenne stjernor, höljda af lätta moln. Men
den okonstlade, naturliga blygsamhet,
hvilken låg utbredd öfver hela den smärta
gestalten, tillvann henne dock först allas
hyllning. Den enda prydnad hon bar var en
halft utsprucken jasminknopp bland de mörka
flätorna af hennes rika hår, och ändock var
hon ojemförligt skönare, än alla hennes med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
